albins glädjeskutt.

har inte varit direkt skrivglad på sistone. orden har inte funnits men livet fortsätter ju ändå eller hur. ligger i sängen, det är mörkt och en varm fot nuddar min häl. skönt att den inte är kall. idag har jag bara jobbat några timmar, hemifrån, tills jag höll på att kräkas vid synen av disken, dammet, smutsen. tog mig i kragen och gjorde rent. nu så här vid midnatt är det redan dammigt igen, det är som en never ending story. obs då är jag inte pedant av mig. solen sken och för att njuta av "vårvädret" som min hurtiga kille ville kalla det så tog vi oss ut på en runda. vi sprang alltså. egentligen första rundan för i år. kände av det där hatet jag hade mot löpning när jag var yngre. det var kallt, det gjorde ont, och det var jobbigt. men jag bet ihop och jag vet ju att jag bara måste vänja mig vid tanken på att springa utomhus. att vänja huvet, för det är där problemet sitter. konditionen är ändå någorlunda okej. eller, den bör vara det, efter dessa timmar på spinningsadeln. sen, efter lite övning och lite olika upplägg på springpassen, kommer jag nog flyga fram, mil efter mil.. hehe. efter lite dusch och kramar så kokade jag ihop en soppa, nån slags thailiknande grej som nog egentligen blev mer som en gryta, som jag senare bjöd julia och julia på. gott blev det! avslutade med croissanter, croisanger osv hur en nu vill uttala det. snackade om det ena å det andra, drack te och kollade in när nyrakad kaninalbin hoppade glädjeskutt, som fastnade på film för hundra år sedan. tog hemliga bilder på de båda. sen gick de hem och jag fick för mig att skriva detta, men nu ska jag söva.