Vaknar alltid i vakuum

jag jobbar nu heltid och jag gillar det- att vara upptagen på riktigt och inte av mina tankar som gärna löpte i loopar upp ner fram tillbaka men allra helst ner och bak. nu har jag en anledning att känna mig lite sliten när jag somnar gott på min kudde. jag vill inte känna så - jag vill ha varit nöjd med tiden jag inte hade ett jobb - att jag spenderat den väl och engagerat mig i sådant jag annars inte skulle hinna - men det är jag inte. jag får energi av att göra saker - ha saker att göra. har jag inte det- får jag ingen energi. måste ha spark i baken, knuff över stupet, osv vad vi nu ska kalla det. kanske är det inte bara jobbet som ger mig mer energi just nu, solen skiner till å med klockan sju och det är ljust när jag cyklar till kören. jag sjunger med kören, idag gjorde jag det. vi sjöng en låt jag inte gillar, och det är första gången, alla andra låtar gillar jag. det var något i mig som gjorde ont, något som var väldigt tydligt på mitt träningspass innan - det bara gjorde så j ä v l a ont i axlar armar mage rygg och jag bet ihop för att inte gå ut från salen, gå hem och förundras över att jag gett upp. men jag gjorde ju inte det - stannade. lyfte. hoppade. upp ner. svettig. blev lite arg för att klämmorna på skivstången så jävla klart skulle fastna hela jävla tiden och att tyngden såklart skulle ha ett för litet hål (!) för att ens trä på stången och för att ledaren tjatade om snabba byten men det gick ju inte att byta. snabbt.

detta med att jobba heltid och att vara ny på jobbet . känner mig typ såhär hela tiden "vafan ska jag göra om någon frågar nåt jag inte kan och tänk om jag MISSLYCKAS. "

jadu josefin, vad händer då?

MVH ny på jobbet-stressad tjej.