det är jag värd.
idag sprang jag och alb mot solnedgången. motljuset, jag såg knappt nånting. vi kom till havet och jag älskar solnedgångar. sen blev benen trötta men jag sprang lite till och så var det klart, solen sken fortfarande men jävligt lågt, jag var svettig och nöjd över mig själv. det är jag värd, efter några dagars jobb och en eller två energidippar.
Kommentarer
Skicka en kommentar