tre år.
Jag tog inte så mycket mat, minns jag. Kanske att jag till
och med tog för lite? Kanske frågade han någonting om det, kanske inte. Jag vet
att magknipet fyllde en hel del av den här tiden, dessa veckor, innan det gav
med sig och jag återfick aptit. Jag var nervös innan, på den tiden trodde jag
att en cigg skulle lugna mina nerver. Jag vet att solen sken och jag sitter,
fri men med darrande händer på taket med Linnea, vi dricker vitt vin och röker.
Jag kan tänka mig att jag målade upp olika scenarios, hur skulle kvällen sluta?
Hur skulle morgondagen se ut? Jag försökte att inte ha så höga förhoppningar,
det skulle nog bli trevligt men inte påverka mitt liv något större. Så efter
att mycket noggrant ha valt ut de rätta kläderna – det snyggaste men samtidigt
mest bekväma jag hade, tog jag tag i saken
och åkte hem till honom.
Vi hade ju redan skojat om att han var min drömman, jag
menar, han var lärare, kock, talade gott om sin mor och så läste han böcker. På
våra tallrikar låg fylld pasta med spenat och pesto, något jag senare kom att
föräta mig på, och faktiskt förakta lite pga. det är förjävla jobbigt att diska
disk med hackad spenat på. Men just då var det det finaste någonsin. Han var
också nervös. Han fumlade i köket och så brände han sig- kastrullen flög och
svordomarna haglade. Några dagar senare köpte vi en sån där
grillvante – även den fick en hel del brännskador från lågorna från
gasspisen.
Någonstans där under middagen inser jag att det är on fire,
från bådas håll. Det är inte bara jag som sitter och trånar och tycker att jag
sitter med den finaste snubben ever, utan han tycker det om mig med, fast
tjejen då.
Så vi blev ihop. Kära som bara den. Och så går tiden, utan
att vi märker det. Och så har tre år gått. Tre år sen den där första kvällen då
det låg popcornkärnor över hela spisen, och jag berättade om min kanin som hade
samma namn som honom. Tre år sen jag var sjukt nervös för den första dejten,
tre år sen vi för första gången sa att vi var kära i varandra, tre år sen vi i
princip gjorde allt för första gången, ihop. Tre år.
Aej fyfan va fint jossan! saknar dig. såg du att ja skickade en filmsnutt på whasappen?? pusspull
SvaraRadera